Nu kommer det en korstare variant. Jag satt precis och hade skrivit hur mycket som helst om hur det hade gått med napparna.. och vad händer? datan hänger sig och jag var tvungen att starta om..=( Men jag ska försöka att få ihopa det nått så där..

Ja så här gick det när vi lämnade bort alla Charlies 22 stycken nappar.
Väl förberedda lämnade vi köpingebro med vännerna för en hel dag i Ystad med marknad och napp inlämning. Det gick väl inte riktigt enligt planen den dagen. Vi skulle ha fatt i heliumballonger som vi kunde knyta fast napparna i men det fanns inte en enda i hela ystad.
 Så vi fick ta till alternativ 2. Lämna in alla napparna i leksaksaffären och sedan låta Charlie och Nicole välja vars en leksak i utbyte mot napparna. Sagt och gjort ungarna gillade att springa runt och leta efter vars en leksak och napparna hängdes upp i trädet i taket. Där var massor av nappar och nappflaskor.
Kändes lite sorjligt att stå och kolla på det och veta hur många barn som har varit där och tagit det stora klivet att bli stora och lämna bort alla sina nappar.




Här är nappträdet där barnens nappar hängdes upp.

Sen hade vi kvar 4 st favvo nappar som vi bestämde oss för att gå ner till hamnen och göra av med. Vi gick ut på den långa nybyggda bryggan, allra längst ut...
Där fick Charlie kasta iväg sina sista nappar. Han var så stolt när han sa Haaajdåå ouupiissar.

Där kastar han napparna min stora kille =)


Charlie säger faväl..


ser ni napparna?

sen kom kvällen och nappen gjorde sig påmind, det var jobbigt att se honom så ledsen. Det tog 40 minuter innan han somnade på kvällen. Men det var inte så farligt om man jämnför mot natten. Han vaknade vid 1 tiden och var jätte ledsen han somnade inte om förräns 3 timmar senare. Han var rasande från början men tillslut kämpade han mot gråten, av saknaden som kom av hans bäste vän. Det skar i mig och liknelsen jag fick var nästan som en narkoman som behövde sin drog. Men jag gav inte upp oavsett hur ont i hjärtat det gjorde så visste jag att skulle jag ge med mig och ge honom nappen efter 3 timmar av gråt så blir det bara svårare nästa gång vi skulle prova att ta bort nappen. Nu eller aldrig...

Det var den natten som var jobbig. Sen har det gått som en dans på rosor. Inget tjat om nappen och inga sura miner.
Dock har vi ett problem kvar. Han brukar vakna på natten (även innan) och då tog han nappen bara och somna om..NU finns inte nappen där och det är jättesvårt att få honom att somna igen. Han vill att jag ska komma o hämta honom så han kan få sova i min säng vilket han har fått göra dessa nätter. Men jag vill ha min säng för mig själv ju..Har ni några tips???

Jag måste säga att jag är fruktansvärt STOLT över att vi har klarat det så himla bra och att Charlie har varit så duktig och stor kille som han har varit!